Annars är det rätt bra. Jag har åter kommit in i träningstakten, eller åter och åter men det har varit segt sista veckorna. Endast några morgonpromenader. men nu har jag ordentligt med träningsvärk i magen och det känns mer än bra kan jag lova. Tacka vetja min bästaste träningskamrat Sanna, utan henne hade jag fortfarande suttit i den här jävla soffan med fetångest över att min kropp förfaller och alldeles för jävla lat för att göra nått åt det. Nog önskar jag att resultaten varit större än vad dom är men ångesten är som bortblåst trots att jag inte alls är lika nyttig vad det gäller kosten. Men den ska tas tag i nu också. Det tar sig! :)

Nu vandrar jag i säng med några avsnitt gossip girl. Imorgonbitti blir det morgonpromme och sedan lunch på Waldorf med Sanna och Marie.