Vilken bloggtorka alltså..

Igår hade vi föreläsning i onkologi, läran om cancer. Tyvärr så hann Kruse bara nämna lite om Myelom, den sortens cancertyp min mormor har, jag hade velat veta så mycket mer så nu ska jag läsa vidare, jag ska veta allt! Det känns så mycket skönare om man hade nån liten hum vad hon gått igenom. Idag mår hon relativt bra, hon ska snart få sluta med sina mediciner och när man hör henne genom telefon låter hon precis som vanligt igen, samma spralliga energifyllda röst, inte den där svaga rösten som fanns där ett tag. Då gjorde det faktiskt ont att prata med henne. Jag skäms att jag inte har träffat henne under hennes svåra tid och jag beundrar min morfar som har gjort allt så bra, han har växt i mina ögon så oerhört mycket. Anledningen att jag inte träffat dom beror väl på tidsbrist men framför allt att man varit livrädd att ha nån förkylning eller liknande som man kan smitta ner dom med.

Cancer är en hemsk sjukdom och alla mina nära och kära och alla som jag känner, anhöriga som drabbade jag tänker på er och önskar er alla lycka och ert allra bästa..