ibland kan jag sitta och fundera på grejer, djupa grejer som oftast spårar ur, och så brukar jag tänka att det där ska jag fan ta upp i min blogg. Få det att låta sådär förnuftigt, intressant och vettigt som många andra alltid lyckas med.. Men när jag väl sätter mig här så far allt det där djupa och kloka ut ur skallen och kvar finns oftast bara ytligt svammel. Eller en hälsning till någon jag så gärna vill prata med men som av någon anledning gör det lättare att skriva ett kryptiskt inlägg till istället..

Det är så mycket jag skulle vilja skriv här men jag är rädd att låta bitter och att troligtvis någon kommer ta åt sig både såna som det är menat till som egentligen förtjänar det men även folk som det inte alls är menat till som ändå tar åt sig och allt blir bara missförstånd. För jag är fan bra på att lyckas med missförstånd!
Och jag hatar när människor får fel bild av en, eller när man vet att nån har sagt en helt annan version än ens egen och man inte kan, vill eller har möjlighet att låta dessa människor få se det ur min synvinkel, då är det bara acceptera att dom ser en på ett sätt som inte alls alltid 'är rättvist, eller så gör dom inte det, men ändå det är jobbigt att tro att folk går och tänker fel om en. Eller fel men man skulle så gärna bara vilja förklara. Sånt kan göra mig frustrerad, även fast det egentligen inte har någon betydelse. Det enda som har betydelse är ni närmaste och ni får änd¨å alltid höra min version ;)

Jag har alltid brytt mig alldeles för mycket vad folk tycker och tänker, inte så att jag har gjort annorlunda eller försökt ändra mitt beetende till någonting jag inte vill vara, mer för att bara veta vad alla tycker. Hur mycket skit det snackas, vad för skit det snackas. För det spelar ingen roll hur man är, det finns nog inte en människa som det aldrig snackat skits om.. Och det är fan tragiskt egentligen.. Och seriöst tror jag inte man vill veta heller, man skulle nog inte må bättre av det direkt :p

nu blev det bara massa funderingar, det är så här jag kan hålla på en hel natt när jag sitter här själv. Bara tänka. Det är som skönt :)



I övrigt så är det väl inte så mycket som händer, tänkte ta mig i säng snart. Har beställt väckning av Robert kl nio så då måste jag vara en pigg och glad tjej :) För den värsta tiden på dygnet är fan morgonen, stackarn har det inte lätt med mig då, det har nog ingen haft... Men det tar sig, och när jag väl vaknat så brukar jag skina som en sol :) haha

Jag ska dock göra er besviken nyfikna läsare, har nämligen ökat typ med dubbla läsarantalet sen helgen då jag mått skit. Det är så synd att folk är mer intresserad av ens olycka än ens lycka. Hursomhelst så är det bra nu, vi har pratat ut och ibland ligger gamla saker där baki och gror, saker som inte tagits upp tidigare. Och för mig är det så svårt att förstå sånt eftersom jag aldrig gör så själv, jag lägger ingenting åt sidan utan tar upp problemet på en gång. Så gör inte min pojkvän verken min nuvarande eller dåvarande. Jag tänker alltid i nuet och dom håller sig tills allt bara är för mycket och då spricker dom. Jag är glad att allt är genom pratat och löst, det här har som legat och grott länge och vi har som aldrig löst det riktigt förens nu och det känns helt underbart. Jag känner mig lycklig, och det var faktiskt längesen jag kände mig så här glad :)
 Jag ogillar verkligen alkoholens påverkan, det finns ingenting i det där beetendet som hade hänt om vi hade hållt hos nyktra.. Nu ska jag fan inte dricka på ett tag. Fast så brukar det ju alltid låta, haha-


nej fan nu måste jag sluta med det här och ta mig till sängen.
godnatt