det har gått över två år och fortfarande kan du inte släppa alla dina känslor. Jag har verkligen inga känslor kvar för dig verken goda eller onda. Jag har liksom lagt allt gammalt bakom mig och ser dig precis som vem som helst. Alltså bryr jag mig inte om jag träffar på dig eller inte. Om jag sitter i samma rum eller hundra mil bort. Jag bryr mig inte om du skulle komma förbi eller låta bli. Jag var överhuvudtaget inte intresserad av att träffa dig utan mina vänner som tyvärr befann sig där just.

Det krävs väldigt mycket innan jag skulle förbjuda någon att komma till mig men eftersom du nu gör det kan man inte skylla på annat än att du fortfarande inte släppt det gamla.
Kom igen, ta tag i dig själv och gå vidare för fan! Slutligen sluta ring mig i fortsättningen, jag är inte intresserad att höra vad du har att säga, ärligt talat så är det sällan eller aldrig intressant. Du är en väldigt konstig människa. Hoppas du får ordning på dig själv någon gång.

Nu ska jag käka sen in till stan och mysa med Cissi och flera :)
pusss!