jag är alldeles tom, jag vet inte vad jag ska säga. Igårnatt kom jag till insikt hur allt låg till, jag har länge förnekat alltid ihop men nu gick det inte längre, jag vet inte vad jag ska ta mig till, hur fan ska det gå att plugga nu!

Hittade ett gammalt inlägg och det är precis så jag känner just nu

allt är så gormigt i min skalle ibland. Jag tror jag tänker alldeles för mycket, alldeles alldeles för mycket. Om det hade varit så, om jag hade gjort så, om det inte varit så, om jag inte gjort så.
De känns alltid som att man är mitt uppe i ett samveteskval och jag alltid måste välja bort nått. Jag hatar det. Det gör mig tokig!

Kommer jag nånsin bli nöjd?





ååh jag vill komma bort ett tag och vila kropp och själ, hjärta och skalle.
Hade vart som skönt.



Godnatt